De snackades böcker på P3 häromdagen. Efter en liten snabb omröstning korades Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams till den bästa boken genom tiderna. Jag, som älskar boken, är böjd att hålla med.

Mr Prossner har kommit för att riva Arthur Dents hus och Arthur protesterar.

-         Lägg av med det där nu, Mr Dent, sa han. Ni har ingenting att hämta här. Man kan inte ligga framför en bulldozer i en evighet.Han försökte få sina ögon att skjuta vilda blixtar men det kom liksom ingenting ur dem. Arthur låg i leran och skvätte på honom.
-         Kom an bara, sa han. Vi får se vem som rostar först.
-         Ni kommer att bli tvungen att acceptera detta, sa Mr Prossner och snurrade pälsmössan runt på sitt huvud, denna motorled måste byggas och den ska byggas!
-         Första gången jag hör talas om den, sa Arthur, varför måste den byggas?
Mr Prossner hötte med fingret åt honom en stund. Sen så slutade han och stoppade undan fingret.
-         Vad menar ni med det? Varför den ska byggas? Det ska bli en motorled. Motorleder är till för att byggas!Motorleder är anordningar som gör det möjligt för somliga människor att ta sig mycket fort från punkt A till punkt B, medan andra människor kan ta sig mycket fort från punkt B till punkt A. Människor som bor vid punkt C, som är en punkt mitt emellan punkt A och punkt B, råkar ofta i grubblerier över vad som är så fantastiskt med punkt A eftersom så många människor från punkt B nödvändigtvis måste dit, och vad som är så fantastiskt med punkt B efter som så många människor från punkt A till varje pris måste dit. Dom önskar ofta att folk en gång för alla kunde bestämma sig för var fan dom vill vara nånstans.
Mr Prossner önskade att han vore vid punkt D. Punkt D var ingen särskilt punkt, det var bara vilken punkt som helst mycket långt från punkterna A, B och C. Han skulle ha en trevlig liten stuga vid punkt D med yxor över dörren, och sen skulle han tillbringa många trevliga stunder på punkt E, som skulle vara den pub som låg närmast punkt D. Hans fru ville förstås ha klängrosor över dörren, men han ville ha yxor. Han visste inte varför – han tyckte bara så mycket om yxor. Maskinförarnas hånfulla leenden fick honom att rodna.
Han flyttade sin kroppstyngd från den ena foten till den andra men det var lika obekvämt på bägge. Uppenbarligen hade någon visat prov på hjärtskärande inkompetens och han hoppades bara att det för Guds skull inte var han.
Mr Prosser sa: Ni hade lagliga möjligheter att komma med förslag eller att protestera före besvärstidens utgång.
-         Besvärstiden? skrek Arthur. Vilken besvärstid? Första gången jag fick höra talas om det var igår, när en arbetare kom till mitt hus. Jag frågade om han kommit för att tvätta fönstren, men han sa att nä, han hade kommit för att riva huset. Det sa han inte med detsamma förstås. O nej då. Först torkade han av några fönster och krävde mig på en hundring. Sen sa han det.
-         Men Mr Dent. Planerna har funnits tillgängliga på planeringskontoret de senaste nio månaderna.
-         Visst, så fort jag fick reda på det gick jag raka vägen för att få se dem, igår eftermiddag. Ni hade inte direkt ansträngt er för att få uppmärksamhet kring dom, eller hur? Jag menar, i stil med att säga det till nån, eller så?
-         Men planerna fanns utställda…
-         Utställda? Jag blev tvungen att gå ner i källaren för att få se dom.
-         Där ligger utställningsavdelningen.
-         Jag var tvungen att ha med mig en fackla.
-         Det var väl fel på lyset.
-         Det var fel på trappan också. Den var borta.
-         Men ni hittade planerna, eller hur?
-         Jotack, dom fanns utställda längst ner i ett låst arkivskåp som var inställt i en före detta toalett, med en skylt på dörren där det stod varning för leoparden.