Och än en gång har jag utökat min samling..
För ett par år sedan hade min pappa ett välfyllt bibliotek och jag älskade som ung att gå omkring och leta bland titlarna efter nästa bok att läsa. Och jag läste mycket. Jag älskade att bädda ner mig med en god bok och bara försvinna bort. Jag hatade när folk störde mig, då var jag inte särskilt vänlig. Jag älskar fortfarande att läsa men numera är jag dock lite för fast. Det är inte samma vidd i bokvalen längre utan jag väljer gärna en bok som jag läst tidigare. Min kära pappa läser inte längre, han föredrar att lyssna på ljudböcker istället. Till följd av detta har han valt att göra sig av med merparten av sitt bibliotek. Idag bestämde han sig för att krympa det ännu mer och lade ner ett 50-tal böcker i papperskassar som skall skänkas bort. Jag kan dock inte låta honom göra sig av med dem utan att jag får titta, så det slutade med att jag räddade 20 böcker från sitt öde, mestadels Jack Higgins och Ken Follet. Måste läsa dem först och sen kan jag avgöra om de får en plats i min bokhylla eller om de ska bort. Ken Follet är författare till en av mina absoluta favoritböcker, Svädet och Spiran. Den är fruktansvärt bra och jag har läst den om och om igen. Den är av den sorten som jag hade kunnat läsa om på nytt direkt efter att ha läst klart den. Paolo Colehos Alkemisten är också av den sorten och har även den sin plats bland mina favoriter. Genom åren har jag räddat en hel del böcker ur pappas samling och min egen boksamling har utökas med bland annat Auels böcker om Ayla och Jondalar, Gabalons episka romaner, Tolkiens trilogi om midgård, böcker av Wilhelm Moberg, Chris Ryan, Jack London, Arthur Conan Doyle och Hjalmar Bergman. Just nu håller jag på med Wilhelm Mobergs bok Utvandrarna. Den är ganska dryg just nu men jag vet att den är bra när man väl kommer in igen. Jag är egentligen inte så förtjust i böcker som tar ett tag men jag vet att det oftast är värt det att traggla sig igenom en lång och utdragen början. Tolkien skriver så. Det gör också Jan Gillou. Och Sagan om ringen-triologin är, liksom trioligon om Arn Magnusson, enligt mig, världsklass.
Kommentarer
Postat av: Tina
jag lyckades också rädd några böcker.. o jag läser inte ens! men jaja, fick några självbiografier av pappa . "inte utan min dotter" o de böckerna..
Trackback