Jag minns första gången jag mötte honom. Eller gör jag det? Det var under en period då jag mötte nya personer varje dag och namn och ansikten blandades i ett virrvarr i mitt huvud. Allt fick upprepas om och om igen tills jag stod där i slutet av sommaren med 200 nya vänner från olika kontinenter. Jag minns i varje fall första gången vi pratade. Det var i en bar, han försökte bjuda mig på en drink trots att jag bara var 20 och den lagliga ålder är 21 i USA. Jag lärde honom att räkna till tre på svenska och hur man uttalade Kim Källström. Sedan försvann vi åt varsitt håll för att fortsätta fira våran första International Day Off 2007. Veckorna gick, vi blev vänner och umgicks som alla andra. Det var inget speciellt mellan oss, bara en normal vänskap. Trodde jag. Andra sade annorlunda. "Det finns en gnista mellan er två" sade min kollega och vän när vi kört go-carts en kväll. Han var där. "Vad pratar du om?" Frågade jag som inte på något sätt tyckt att ikväll var något annorlunda. Vi hade pratat och skrattat och flörtat precis som vanligt. Det tog ett tag innan jag insåg att jag faktiskt var intresserad och att han ville ha mig också. Vi blev tillsammans. Fast ändå inte. En sommaromans var så långt som jag tänkte gå. Jag tänkte faktiskt aldrig bli kär i honom. Absolut inte! Aldrig att jag tänkte starta ett förhållande med en man som bor i England. Jag som inte ens haft något riktigt förhållande med en man som bor i Sverige! Nej, nej, nej, nej och åter nej. Det skulle inte hända hade jag bestämt mig för. Han hade bestämt annorlunda. Han har en stark vilja. Starkare än min. Så han fick komma och hälsa på i november. Och i januari. Jag gick med på att officiellt bli hans flickvän. Trots att jag skulle ut och resa i tre månader. Jag tänkte att vi ju i alla fall skulle få ännu en sommar tillsammans i USA. Så blev det inte. Han kom igen i juni och jag åkte ensam till USA. For till England i augusti och träffade hans familj och vänner. Jag åkte hem till Sverige den 3 september, samma dag som han flög till Australien för att jobba. Jag har inte träffat honom sen dess. Men jag längtar varje dag.